Austrian Academic Painter, 1803-1887,Austrian painter. He came from a family of craftsmen and studied (1815-24) at the Akademie der bildenden Kenste, Vienna, where one of his teachers was the conservative history painter Hubert Maurer (1738-1818). From 1824 to 1826 he attended the Academy in Prague, where he was taught by Josef Bergler. In 1827 and 1828 Amerling stayed in London, and he met the portrait painter Sir Thomas Lawrence, whose work was to be a strong influence on Amerling's painting during the next two decades. Amerling also travelled to Paris and Rome but was recalled to Vienna on an official commission to paint a life-size portrait of the emperor Francis I of Austria (Vienna, Ksthist. Mus.). With this work, Related Paintings of Friedrich von Amerling :. | Die Schauspielerin Betti Probst | the drowsy one | Girl in Yellow Hat | Emperor Franz I | Emperor Franz I. of Austria wearing the Austrians imperial robes | Related Artists:
Gustaf CederstromSwedish Painter, 1845-1933,was a Swedish painter, most known for his painting Karl XII:s likfärd (The funeral transport of Charles XII). He was born and raised in Stockholm. His father was Carl Emanuel Cederström and his mother was Carolina Fredrika Theresia af Ugglas. He married Amalia Katarina Jaeder in 1878
carl gustav piloCarl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm
Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen.
Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar.
Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda.
Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan.
Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).
Domenico di Pace Beccafumi(1486?CMay 18, 1551) was an Italian Renaissance-Mannerist painter active predominantly in Siena. He is considered one of the last undiluted representatives of the Sienese school of painting.
Domenico was born in Montaperti, near Siena, the son of Giacomo di Pace, a peasant who worked on the estate of Lorenzo Beccafumi. Seeing his talent for drawing, Lorenzo adopted him, and commended him to learn painting from Mechero, a lesser Sienese artist. In 1509 he traveled to Rome, but soon returned to Siena, and while the Roman forays of two Sienese artists of roughly his generation (Il Sodoma and Peruzzi) had imbued them with elements of the Umbrian-Florentine Classical style, Beccafumi's style remains, in striking ways, provincial. In Siena, he painted religious pieces for churches and of mythological decorations for private patrons, only mildly influenced by the gestured Mannerist trends dominating the neighboring Florentine school.